Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här bor västmanlänningarna – populärast att bo på landet i Surahammar

Bland kommunerna i Västmanland har utflyttningen från tätorten till omkringliggande landsbygd under de senaste sex åren varit störst i Surahammar – och minst i Kungsör.

Annons

Detta sett under perioden 2010–2015, enligt siffror från Nyhetsbyrån Siren som sammanställt siffror från Kommun- och landstingsdatabasen Koldata.

Siren har sammanställt dessa siffror som kan sägas vara ett mått på urbaniseringen i Sverige.

– Allt fler bor i tätorter. Men inte på bekostnad av landsbygden. Folkmängden utanför tätorterna ligger relativt stilla, säger Stefan Svanström på Statistiska Centralbyrån, SCB, till Nyhetsbyrån Siren.

I nära 250 kommuner i landet har den så kallade tätortsgraden – andel i procent av kommunens invånare som bor i en tätort – ökat sedan 2010, då den senaste mätningen gjordes.

Allra störst ökning i procentenheter har Vansbro haft: +16,5 procentenheter. Där bor nu 77 procent av kommunens invånare i tätorten mot 66 procent 2010.

Köpmangatan 25, Surahammar.

I Västmanland har den största utflyttningen skett i Surahammar: -3,1 procentenheter, från 92,1 procent som bodde i tätorten 2010 till 89 procent vid senaste mätningen. Detta är också den fjärde största omflyttningen "från stad till land" som skett i hela landet under mätperioden.

Bara i Munkfors (-3,8) och Filipstad (-4,2) i Värmland och Åsele (-6,2) i Västerbotten har tätorterna minskat till förmån för landsbygden i högre takt än i Surahammar.

Flygbild. Västerås centrum.

I Västerås bor nu 94 procent av befolkningen i stan (+0,7). Som jämförelse kan sägas att både Stockholm och Malmö anses har 100 procent av befolkningen boende i tätorten och Göteborg 99 procent.

Störst urbanisering i Västmanland har Kungsör haft: +3 procentenheter – från tidigare 76 procent av kommuninvånarna som bodde i tätorten till dagens 79 procent.

Fler har flyttat in till Sala tätort från omkringliggande landsbygd de senaste åren.

I Sala är siffran 70 procent som bor i tätorten (+1,3), Fagersta 91 procent (+1,6), Norberg 80 (+1,1), Västerås 94 (+0,7), Köping 83 (+0,1,) Arboga 82 (+/-0), Hallstahammar 88 (-0,1), Skinnskatteberg 60 (-1,1) och Surahammar 89 procent (-3,1).

Heby i Uppsala län har 61 procent boende i tätorten (-0,1).

Skinnskattebergs kommun är således Västmanlands minst urbaniserade kommun: fyra av tio bor på landsbygden – och där har även utflyttningen från tätorten ökat under mätperioden. Bara ett 30-tal kommuner uppvisar en denna trend på området - det vill säga färre tätortsboende inom kommunens gränser.

Skinnskatteberg – den kommun i Västmanland med minst antal personer som bor i tätorten i förhållande till landsbygden.

Dagens långsamma urbanisering innebär dock inte att den svenska landsbygdsbefolkningen minskar nämnvärt i absoluta tal, förklarar Stefan Svanström, som arbetar med geografiska informationssystem på SCB.

– Att andelen stadsbor ökar beror framför allt på invandringen utifrån och ett högre barnafödande. Det finns olika typer av landsbygder, vissa går bra och andra sämre. Vi ser inte längre de stora flyttvågor från landet till städerna som ägde rum under mitten av 1900-talet, säger Stefan Svanström.

I dag bor 8,6 miljoner människor, 87 procent av Sveriges befolkning, i en tätort. Mellan 2010 och 2015 ökade befolkningen i svenska tätorter med 440 000 personer. Ökningen var framför allt markant i de största städerna.

Befolkningen på landsbygden utanför tätorterna minskade under samma period med cirka 5 000 personer. Tätorterna utgör 1,5 procent av landets totala yta.

Mer läsning

Annons