Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Historikern: "Bra landshövdingar kunde vara ambassadörer för sin befolkning"

Artikel 7 av 14
Granskning: Landshövdingarna
Visa alla artiklar

– På 1600-talet var landshövdingarna väldigt betydelsefulla personer. I dag är det mest ett symboliskt ämbete.
Historikern Anna Maria Forssberg som har forskat på landshövdingar ser en tydlig trend.

Annons

TV:Så fungerade landshövdingarna från början ► "*De betalade fester ur egen ficka"

– När landshövdingeämbetet tillkom på 1600-talet var det något som Axel Oxenstierna var med och skapade. Det var en väldigt viktig administrativ reform, förklarar Anna Maria Forssberg och fortsätter:

– Landshövdingen ansvarade för skatteuppbörden i sitt län, var chef för alla fogdar, såg till att de drev in skatterna men också att de skötte sig. Landshövdingen var också en väldigt viktig länk mellan kungen och rådet i Stockholm och landsortsbefolkningen. Man kunde komma till landshövdingen om man hade bekymmer eller klagomål.

– Landshövdingarna reste också runt väldigt mycket, man var väldigt närvarande. Om man tittar på gamla källor kan man se att de undertecknar sina brev hela tiden från olika orter. Men i dag har jag känslan att det mest är ett hedersuppdrag.

Anna Maria Forssberg är doktor i historia och förste intendent på Armémuseum i Stockholm. Hon har forskat just på landshövdingar. På meritlistan finns också flera TV-produktioner, bland annat är hon delaktig i "Historieätarna" i SVT.

Anna Maria Forssberg konstaterar att landshövdingar förr kunde spela stor roll för befolkningen i sitt län.

Tonvikten i forskningen ligger på propaganda. Landshövdingarna hade en viktig roll i att sprida information, men också hindra information så att ingen talade illa om överheten eller underblåste oro.

Ibland fick landshövdingarna också en militär roll. Det förekom att de satte ihop tillfälliga förband, så kallade utskott, till exempel i Dalarna.

Huruvida landshövdingarna har spelat ut sin roll törs inte Anna Maria Forssberg riktigt svara på.

– Men vad jag kan säga är att till skillnad från på1600-talet när landshövdingarna var väldigt betydelsefulla med mycket makt, som kunde hjälpa människor om de var bra landshövdingar, eller ställa till ganska mycket skada om de var dåliga, så har ju landshövdingarna i dag inte alls samma funktion.

–Jag uppfattar dem lite som gamla avpolleterade politiker som ska ha något att göra och så blir de landshövdingar. Många av de uppgifter de hade på 1600-talet har övertagits av andra. Som kommunstyrelserna och landstingen och Skatteverket, säger hon.

Anna Maria Forssberg tycker inte personligen att ett modernt och demokratiskt samhälle har behov av pompa och ståt i form av fina middagarpå slott och residens.

Men förr i tiden, betonar hon, kunde landshövdingarna ha en viktig funktion:

– De som var bra kunde verkligen vara ambassadörer för sin befolkning i svåra situationer, i missväxttider, när skörden hade slagit fel och människor inte hade något att äta. Landshövdingen kunde slå larm om det var kris i bygden och man behövde få hjälp.

Anna Maria Forssberg, historiker

Alla artiklar i
Granskning: Landshövdingarna