Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konstgräsplaner ett växande miljöhot för vattenlevande djur

Naturskyddsföreningen Västmanland varnar för ett stort läckage av mikroplatser från konstgräsplaner rakt ut i naturen. Stora mängder plast når varje år sjöar och vattendrag.

Annons

Naturskyddsföreningen Västmanland riktar skarp kritik mot de farliga plasterna som finns i konstgräsplaner, skriver SVT Västmanland.

Problemet är de småflisor, så kallade granulater (ofta gjorda av gamla bildäck), som används för att uppnå rätt mjukhet i konstgräsplanen. Mellan de gröna "grässtråna" av plast fylls granulatet på för att utgöra en oundgänglig del av underlaget. Varje år behöver varje konstgräsplan i länet påfyllning av mellan 3 till 5 ton granulat, enligt Naturskyddsföreningen.

Mycket granulat försvinner vid spel på planen och vid snöröjning och städning. Plastskräp deponeras i så stor utsträckning som möjligt men enligt Naturskyddsföreningen hamnar flera tusen ton gummirester i orenade dagvattenbrunnar och spolar ut i sjöar och vattendrag som därmed hela tiden får ett oönskat tillskott av mikroplatser.

Konstgräsplan med granulat.

– Det man direkt ser är att det rinner rakt ner i dagvattensystemet och det vattnet går ju sen vidare rakt ut i Mälaren i det här fallet. Man ser ju en direkt koppling till fiskarna som vi äter och till badvattnet och vårt dricksvatten. Det finns ingen rening av dagvattnet, så det här granulatet går ju rätt ut, säger Anna Malmström, ordförande i Naturskyddsföreningen Västmanland, till SVT Västmanland.

– Mikroplasterna är så små att djur och växter inte har någon chans att hålla dem ute, så de lagras i exempelvis fiskar och även i våra kroppar och vi vet inte de långsiktiga effekterna av mikroplasterna, säger Anna Malmström.

Mer läsning

Annons