Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Föräldrar håller sina barn hemma från skolan

Minst tre familjer i området runt Högfors håller sina barn hemma från skolan från och med i dag. De anser att barnens väg till skolbussens hållplats är för farlig.

Annons
Henrik Nyström med Ida, Alva, Signe, Alice, Abbe, Edvin och Ella. Att ge barnen skjuts till skolan går de flesta dagar inte ”Vi måste ju jobba, säger Henrik. Föräldrarna till barnen jobbar i Västerås, Avesta och Fagersta. Ett av barnen som väntar på att få börja skolan är Ida, som bor i Snytsbo och som också måste åka med linje 86 enligt kommunens beslut. Att gå på grusvägen till väg 256 tycker hon känns jobbigt: ”I vinter finns det inga gatlyktor så det är lite läskigt. Och om en bil kommer kanske jag måste backa ned i diket”.

 – Barnen behöver komma säkert till skolan på måndag och vi kan inte lösa det, säger föräldern Henrik Nyström, vars döttrar Alice och Alva går på Källskolan.

Skolbarnen som bor i Högfors, Blomdal och Snytsbo ska åka skolskjuts från en hållplats vid länsväg 256. Hållplatsen är liten och det går tung trafik där.

– Vi anser att hållplatsen är rent livsfarlig att vistas på för barn, säger Henrik.

Skolbarnen i det här området måste också ta sig till länsvägen på grusvägar utan belysning – vissa av dem måste gå drygt två kilometer på de små vägarna.

– Det är inte rimligt att små barn ska gå på en oupplyst grusväg, säger Henrik.

Föräldrarna har sökt dialog med kommunen i tron om att kunna få skolskjuts från hemmet – som var fallet förra läsåret. Då överklagades skolskjutsbeslutet och föräldrarna fick rätt. Men även efter kontakt med kommunen står årets beslut fast.

– Vi trodde att det skulle gå att lösa på ett vettigt sätt. Kommunens skyldighet är att säkra hållplatserna, säger Claes Ahlin i Högfors, pappa till Robin.

Föräldrarna har nu valt att hålla barnen hemma i hopp om att kommunen snart ska ändra på sitt beslut.

Lisa Ulander är trafikplanerare på länstrafikmyndigheten. Hon berättar att det görs en individuell bedömning av skolskjutsen för varje elev inför varje nytt läsår.

– I år har kommunen och vi bedömt att det inte är en trafikfarlig hållplats, säger hon.

I våras gjordes en så kallad färdvägsbesiktning av linje 86, som skolbarnen i Högfors ska åka med. Sådana besiktningar görs regelbundet av alla skolbusslinjer. Flera olika aktörer, bland annat Norbergs kommun, kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket har tittat på bland annat siktmöjligheter, belysning och hastighet. Detta även på grusvägarna som barnen tar till hållplatsen.

– Hela vägen till skolan bedömdes, säger Ulander.

Det slutgiltiga beslutet om skolskjuts tas av kommunens barn- och utbildningsutskott.

Kent Christensen (S), utskottets ordförande, framhåller att det görs en bedömning från skolår till skolår.

Han anser att vägen till skolbussen är trafiksäker.

– Jag kan bara hänvisa till att det är vårdnadshavarnas ansvar att barnen får den tillsyn som behövs från hållplatsen och vägen hem.

På torsdagen fick han höra om familjernas beslut.

– Det är såklart beklagligt, men det är ju skolplikt i Sverige, det blir lite fel. Det är en ny vecka i morgon, vi bör ju sätta oss ner och kolla på det.

– Saken ligger ju i förvaltningsrätten och vi väntar på svar från tredje part, tillägger Kent Christensen.

Både föräldrarna och kommunen har ett ansvar att lösa konflikter av det här slaget. Men kommunen bör agera snarast, enligt Skolverkets jurist Ulrika Lindmark:

– Det måste framför allt vara skolans ansvar, som ändå är proffs i detta med pedagogik och samarbete med föräldrar. Kommunen måste få till stånd en lösning, säger hon.

– Kommunen måste se till att kommunicera med föräldrarna så att de når en lösning och barnen får möjlighet komma till skolan. Kanske kan de hitta en annan uppsamlingsplats, fortsätter hon.

Enligt Ulrika Lindmark finns det skyldigheter både hos föräldrar och kommunen att barn kommer till skolan.

– Barnen har skolplikt och rätt till utbildning. Sedan finns också bestämmelser om skolskjuts, som kommunen är skyldig att anordna och organisera som man finner det lämpligt.

Så bestäms skolskjutsen

Elevernas vårdnadshavare ansöker om skolskjuts.

Därefter undersöker kollektivtrafikmyndigheten om eleven är berättigad till skolskjuts.

Elever i förskoleklass och årskurs 1–3 ska ha minst 2 kilometer till skolan.

Elever i årskurs 4–6 ska ha minst 3 kilometer till skolan.

Elever i årskurs 7–9 ska ha minst 4 kilometer till skolan.

Därefter görs en bedömning om eleven ska åka med linjetrafik eller skolskjuts.

Det är kommunen genom kommunstyrelsens barn- och utbildningsutskott som fattar besluten om hur skolskjutsen ska se ut.

Föräldrar har rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Den processen kan sedan ta flera månader.

Mer läsning

Annons