Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Outokumpu kan deponera radioaktivt avfall i Norberg

Outokumpu vill bli av med 14 ton radioaktiv slagg. Det kan hamna i Norberg.

Annons

Det händer att Outokumpu får radioaktivt stål för smältning. Nästan alltid upptäcks det av mätare och det används inte i produktionen. Men på fredagskvällen den 5 december blev det ett missöde.

– Vi tror att det radioaktiva materialet låg inkapslat och att det därför var svårt att upptäcka det, säger Pål Åström, platschef för Outokumpu i Avesta.

Det är ovanligt att det blir radioaktiva smältor.

– Under de senaste 20 åren känner jag till två liknade fall i Sverige, säger Markos Koufakis, utredare på Strålskyddsmyndigheten.

Tur i oturen så var det ett radioaktivt ämne som inte tillhör den allra mest riskfyllda sorten, det var americium 241.

Prover togs på fyra personer som arbetade den aktuella kvällen och mätningarna visade ingen förhöjd strålning.

– Det är skönt och bra att ingen har tagit skada av det här. Det är bra att vår personal agerade enligt våra rutiner, säger Pål Åström.

Nu finns den radioaktiva slaggen i en täckt container på en avskild del på Outokumpus fabriksområde.

Outokumpu skickade den 31 mars in en ansökan till Strålskyddsmyndigheten om att få deponera slaggen.

Företaget ger fyra alternativ. Det första är att slaggen tippas och täcks på deponin i Kallmora, Norberg. Det andra är att det sker på samma ställe, men att materialet gjuts samman med betong.

Det tredje förslaget är att det grävs ned hos Outokumpu i Avesta och det fjärde alternativet är att det skickas till en extern deponi.

Företaget Harsco har tillstånd att ta hand om stålverksslagg i Kallmora, men har inte något tillstånd för radioaktivt avfall.

– Det har aldrig varit aktuellt. Det är inte meningen att det ska komma in radioaktivitet till stålverket, säger Leif Markfjärd, på V-dala miljö- och byggförvaltning.

Han har inte blivit underrättad om Outokumpus radioaktiva smälta. När han läst igenom brevväxlingen mellan Outokumpu och Strålskyddsmyndigheten, säger han spontant att alternativen med förvaring i Norberg och på Outokumpus industriområde inte är så tilltalande. Om det ska bli aktuellt krävs ett nytt tillstånd från Miljödomstolen.

Markfjärd ser alternativ fyra, extern deponering, som det mest lämpliga.

Pål Åström säger att företaget är öppet för alla alternativen och kommer att agera efter Strålskyddsmyndighetens beslut.

Har ni deponerat radioaktivt material i Kallmora tidigare?

– Nej, absolut inte. Inte med den vetskap jag har, säger Pål Åström.

Läs mer: "Man vill inte ha all skit häromkring"

Läs mer: "Det här ska vi givetvis följa"

Halveringstid på 432 år

Den 5 december 2014 smälte Outokumpu ned järn som innehöll americium 241. Det är samma ämne som finns i brandvarnare. Halveringstiden för det radioaktiva materialet är 432,2 år.

Den radioaktiva smältan förvaras i en container på Outokumpus område i Avesta. Materialet i containern är på 14,26 ton och i det finns det 0.024 gram av Am-241.

Mängden americium 241 i containern är lika mycket som finns i cirka 900 brandvarnare.

Americium finns inte fritt i naturen, utan ämnet bildas i kärnreaktorer.

Am-241 utsöndrar alfastrålning. Denna strålning kan inte tränga in genom huden utan människor kan skadas genom att de äter ämnet eller andas in det.

Mer läsning

Annons