Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sandning eller annan typ av bommar hade förhindrat svåra olyckan i Hökmora

Artikel 18 av 18
Kraftig krock mellan godståg och timmerbil
Visa alla artiklar

På morgonen den 1 februari 2018 krockade ett godståg på väg mellan Krylbo och Fagersta med en timmerbil med släp vid en järnvägskorsning i Hökmora. Lokföraren hann hoppa men skadades svårt. Uppröjningsarbetet tog flera veckor.

Annons
Olycksplatsen sedd uppifrån. Loket blev mycket svårt ramponerat, flera godsvagnar skadades, lastbilen blev skrot, det tog veckor att laga spår, kontaktledning och signaler. Besättningen i lastbilen klarade sig fysiskt oskadd. Lokföraren vårdades länge på sjukhus för svåra skador sedan han tvingats hoppa från loket i över 80 kilometer per timme.

Nu har Trafikverket – som har ansvaret för såväl väghållningen som skötseln av järnvägsspår, bommar och signaler – utrett olyckan.

Trafikverket har utrett händelseförloppet och identifierat tre orsaker till att olyckan inträffade:

Den första orsaken är att det rådde kraftigt snöfall under natten. Vägen vid järnvägsövergången hade snöröjts en halvtimme innan olyckan men ännu inte hunnit sandas. Timmerbilen, som kördes av en förare under utbildning, men med en handledare som bisittare, hade därför väldigt dåligt väggrepp i halkan. Bil och släp vek sig i halkan, dragbilen kom upp på spåret men släpet fastnade i en stolpe och ekipaget kom inte loss. Då började bommarna fällas.

Den andra orsaken är att bommarna är av typen halvbommar, alltså bommen på respektive sida täcker endast den körbanan. Det finns säkerhetssystem som gör att signalen för tåg som ska passera en järnvägskorsning visar stopp om bommarna inte fällts helt. Men vid vissa lägen kan halvbommar fällas över fordon som fastnat på spåret på ett sätt som gör att signalsystemet för passerande tåg ändå visar grönt: Halvbommar behöver bara fällas över ett 75-gradersläge för att signalen ska visa grönt. Helbommar – som täcker båda körfälten – hade inte gått ner så långt att de givit järnvägens signalsystem klartecken för tåg att passera. Men helbommar är inget krav på den här typen av korsningar.

Den tredje orsaken är att järnvägskorsningen saknar hinderdetektor. En sådan hade upptäckt föremål som ett lastbilsekipage på spåret och inneburit att röd signal visats – inga tåg hade kunnat passera. Problemet är att sådana hinderdetektorer bara finns på ett fåtal platser i landet, men det finns ännu inget system som kan byggas in i vägskyddsanläggningar.

Andra faktorer som bidrog till olyckan var att lokföraren i morgondiset inte såg lastbilsekipaget förrän relativt sent.

Krocken skedde i över 80 kilometers fart. Utredningen visar också att inga anmärkningar fanns mot sätten lastbil och tåg framfördes – alla inblandade var nyktra, höll fartgränser och var behöriga. Lastbilens däck var enligt utredningen i gott skick, men den nyplogade vägytan var mycket hal och dragbilen vek undan i sidled när släpet pressade på i kurvan.

Det fanns heller inget att invända mot entreprenörens snöröjning; kravet var att vägen skulle ha varit halkbekämpad inom sex timmar från vägens snöröjning – olyckan inträffade en halvtimme efter snöröjningen.

Statens Haverikommission utreder också olyckan. Det är inte klart när deras utredning kan presenteras.

Det svårt ramponerade RC-loket fick fronten intryckt, snurrade ett halvt varv i längsled och hamnade bredvid spåret. Om lokföraren stannat kvar i hytten hade han med säkerhet omkommit. Foto: Niklas Hagman

Alla artiklar i
Kraftig krock mellan godståg och timmerbil
Annons