Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Alla har samma rättigheter"

I år kan Skinnskatteberg få ansvara för 100 ensamkommande flyktingungdomar. En som fått uppehållstillstånd och vill stanna i kommunen är Halefom Tadese från Eritrea.

Annons
Eritreanerna Andom Weldehelase, Halefom Tadese och Sami Segeg har alla bott på HVB-boendet Smedjan i Skinnskatteberg. De har permanent uppehållstillstånd och bor nu i kommunens träningslägenheter. 2015 tog kommunen emot runt 45 ensamkommande unga. Årets prognos var ett 15-tal.

– Det är krig och man måste delta i armén om man är över 18 år, säger Halefom Tadese, som lämnade Eritrea 2013.

Från Libyen tog han sig med båt till Italien.

– Det var farligt. Båten var ganska liten och vi var nog 300 personer ombord.

Sedan i juli 2014 har Halefom Tadese bott i Sverige. Rädslan för att behöva åka tillbaka till Eritrea och riskera fängelse byttes mot glädje när han efter fyra månader fick permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Halefom Tadese har bott på HVB-hemmet Smedjan i Skinnskatteberg men bor sedan en tid i en träningslägenhet, där man får öva på att klara sig själv. Han drömmer om att bli läkare men kan dessförinnan tänka sig att stanna i Skinnskatteberg.

Vad är det bästa med att bo i Sverige?– Alla har samma rättigheter, så är det inte i Eritrea, och man kan bli vad man vill. Och så tryggheten.

Han är en av det 60-tal ensamkommande unga som Skinnskattebergs kommun ansvarar för. Omkring 45 av dessa togs emot under 2015.

I höstas kom det i snitt två-tre ensamkommande unga varje vecka. Det var ett av skälen till att kommunen i oktober utökade från en till två socialsekreterare.

– Det har skett en förändring efter sommaren. Från oktober och fram till nu har det varit ett rejält tryck på socialtjänsten, säger Christer Jansson, enhetschef för individ- och familjeomsorgen, IFO, i Skinnskatteberg.

– En extra socialsekreterare har gjort att vi hittills klarat den ökning som skett.

Skinnskatteberg hade i fjol avtal om sju anvisningsplatser dit Migrationsverket kan hänvisa ensamkommande. Men kommunens mottagande är större, då det stora antalet ensamkommande i landet lett till att de fördelats bland alla kommuner, oavsett om de har anknytning dit eller om kommunen anmält ledig plats.

Skinnskatteberg har även ensamkommande på boendeplatser som andra kommuner köpt. Utöver det har Skinnskatteberg ensamkommande unga placerade i familjehem och på familjehemsplatser köpta via privata företag.

Dessutom har Migrationsverket beslutat att Skinnskattebergs anvisningsplatser i år ska utökas från 7 till 52. Det gör att kommunen under året kan få ansvara för cirka 100 ensamkommande, tror Christer Jansson.

– Om 10 av dagens 60 ungdomar exempelvis flyttar, och vi därmed inte längre ansvarar för dem, har vi ändå 40-50 kvar. Med 52 anvisningsplatser är det rimligt med 100 barn i systemet i år.

Hur förbereder ni er?– Vi får se hur vi ska hantera läget men sannolikt får vi se över resurserna och eventuellt anställa fler socialsekreterare, säger Christer Jansson.

Läs mer: Bostadsbristen försvårar integrationen

Detta ansvarar kommunen för

Ansvaret för ensamkommande barn och ungdomar fördelas olika mellan exempelvis Migrationsverket, länsstyrelsen, landstinget och kommunerna.

En mottagarkommun ska:

Utreda behoven och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende, utse en god man, ordna plats i skolan samt ge fortsatta insatser under uppväxten och för integrationen om permanent uppehållstillstånd beviljas.

Skinnskatteberg har i dag ensamkommande unga på två boenden vid folkhögskolan, HVB-boendet Smedjan, samt på Hammaren.

HVB-boenden ska bland annat tillgodose behov av trygghet och stöd, informera om föreningsliv och annan samhällsinformation som underlättar integrationen samt rusta de ensamkommande till att vara självständiga och trygga individer.

Mer läsning

Annons