Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TV+TEXT: Skogsbränning för ett rikare liv

I dag gjorde länsstyrelsen en naturvårdsbränning på 20 hektar i naturreservatet Lappland i Skinnskatteberg.

Annons
Marken måste vara lagom torr, vindförhållandena rätt och luftfuktigheten varken för låg eller för hög, väderförhållanden som rådde i går, för att naturvårdsbränningen ska bli så bra som möjligt.

– Det låter ju paradoxalt, att förbättra livets möjligheter genom att bränna, men förut var skogsbruket det enda sättet att skapa nya möjligheter för växtlighet, säger Alf Eriksson, reservatsförvaltare på länsstyrelsen i Västmanland.

– Genom naturvårdsbränning kan man skapa dessa förutsättningar fortare och på större ytor, tillägger han.

Naturvårdsbränningen i naturreservatet Lappland tog hela dagen och de 20 hektaren betades av successivt för att hålla elden under kontroll.

– Man tar en yta åt gången, med väldigt tydligt avgränsade gränser, säger Anna Fridén, enhetschef på naturvårdsenheten på länsstyrelsen.

Naturvårdsbränningen förbereds genom vattning, just för att elden ska stanna inom ett visst avgränsat område. Vid dessa ställen har marken dels vattnats, dels plattats till med en fyrhjuling, vilket tränger upp vätska ur marken.

– Den här marken har kontinuerligt under alla tider brunnit ungefär vart femtonde år. Väldigt många arter har anpassat sig till de här bränningarna och är kraftigt beroende av att det sker, säger Jan-Inge Tobiasson, för dagen bränningsledare och till vardags reservatsförvaltare på länsstyrelsen.

Ett par timmar efter branden kommer ett antal brandberoende arter att komma till naturreservatet.

– Några av dem är helt beroende av bränder, till exempel rökdansflugan som kommer in hit, dansar i röken, parar sig, lägger ägg och försöker överleva i landskapet, säger han.

Bränningen ökar mångfalden på marknivån, berättar Anna Fridén.

– Det vi vill är att få bort den täta vegetationen, till exempel granar. Om det växer mycket granar så blir det inte så mycket ljus ner på marken. Naturvårdsbränningen öppnar upp för mer lövträd och annan markvegetation.

Det är en viss typ av natur som utmärker naturreservatet Lappland, och området är relativt befriat från människans påverkan, berättar Alf Eriksson.

– Namnet ger ju en liten hint om vad det är, att det påminner om riktiga Lappland, alltså gles tallskog och mossar. Området är vått och svårtillgängligt, och därför är marken inte avvecklad på väldigt länge. Sådan skog går nästan inte att hitta i våra delar av världen, säger han.

Skinnskattebergsborna Leif Johansson och Leif Edberg, som är naturintresserade och ofta besöker i reservatet, kom för att ta del av länsstyrelsens arbete.

– Det är ett vildmarksområde med många speciella arter, som tjäder, gök och flera ugglor, säger Leif Johansson.

– Detta är positivt. Det blir en annan fauna under en period, säger Leif Edberg.

Sotigt efteråt. Länsstyrelsen betade av område för område. Med hjälp av bevattning hade dessa ytor strikt avgränsats, för att öka kontrollen på arbetet. Gränsen mellan eldhärjad och icke eldhärjad mark syns till höger i bild.
Naturreservatet är 969 hektar stort och utgörs av en högplatå av urberg, med våtmarker och hällmarksskogar.
Naturvårdsbränning kräver mycket planering och länsstyrelsen har kontinuerligt mätt väderförhållandena i vår.
Den här behövs för att mäta vindhastighet och temperatur vid naturvårdsbränningen.

Life Taiga – 2015-2019

Naturreservatet Lappland är en del i projektet Life Taiga, som fokuserar på naturvårdsbränning.

Västmanland är ett av 14 län som samarbetar i Life Taiga under åren 2015-2019. Projektet har en budget på 100 miljoner kronor från EU och Naturvårdsverket.

En naturvårdsbränning är den enda metoden med rätt förutsättningar att fullt ut efterlikna effekterna av de naturliga bränder som skogarna är anpassade till.

Mer läsning