Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vill minska människans fotavtryck i naturen

Forskargruppen Skog-Människa-Landskap har tillsammans med Mälarenergi, länsstyrelsen i Västmanland och Sveriges lantbruksuniversitet gjort studier om påverkan på våra vattendrag.

Annons
Johan Törnblom, biolog och projektledare på Skogsmästarskolan, visar en del av Hedströmmen där forskningsprojektet ägt rum. På hösten leker öringen för fullt i strömmen och lägger rom bland stenarna.

Med fokus på Hedströmmens avrinningsområde i Bergslagen, däribland Skinnskatteberg, har flera omgångar av samarbetsprojekt genomförts i olika former, alltifrån enskilda forssträckor till hela avrinningsområden.

Med bas i ett pilotprojekt finansierat av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Mälarenergi, WWF (Världsnaturfonden) och Länstyrelsen i Västmanland pågår utveckling av ett partnerskap för hållbara vattenlandskap byggt på kunskaper om vatten- och landmiljöer i olika skalor för hela Hedströmmen.

– Projektet handlar om att studera det som kallas ”det mänskliga fotavtrycket i naturen” och försöka förstå i vilken grad vi förändrar våra landskap och vilka konsekvenser det får för olika arter, livsmiljöer och processer, säger Johan Törnblom, projektledare och biolog vid Skogsmästarskolan.

När projektet startade rann det 100 liter vatten per sekund i Hedströmmen. I dag är trycket 300 till 400 liter per sekund. Att vattentrycket har ökat är tack vare ett avtal mellan Mälarenergi och Länstyrelsen i Västmanland, som är två av aktörerna i projektet.

– Genom att tillsätta mer vatten har fler öringar hittat hit. 2011 var det 262 öringar som passerade, 2012 var det 396 öringar, 2013 var det 861 öringar och nu, hösten 2014, var det 812 öringar. Så en drygt hundraprocentig ökning från år till år är inte fel, menar Johan Törnblom.

De tre grundläggande åtgärderna som projektet innebär är att göra bristanalyser av tillståndet för arter, biotoper och processer genom jämförelser av kunskaper om vad öringar och strandskogsgynnande fågelarter kräver.

Även att skapa demonstrationsområden för att visa på brister och möjligheter till restaurering i och vid vatten. Samt att sammanställa beslutsfattares och intressenters behov inom ett helt avrinningsområde.

– Det finns ett allt för snävt fokus på enbart vatten utan att beakta kunskaper om interaktionen mellan arter, biotoper och ekologiska processer på land och i vatten i hela avrinningsområdet, menar forskaren Per Angelstam på SLU.

Per Angelstam tar även upp lövträd som ett exempel på allt som krävs för att öringen ska trivas i ett vattendrag.

– Träden ger skugga på vattnet vilket resulterar i kallare vatten och mer syre. Dessutom om det ska fastna småkryp som öringen lever av behövs det lagom stenig botten.

Mer läsning

Annons