Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svarstiderna ökar på larmnumret 112

SOS Alarm varnar för att människor i nöd ska få vänta längre när de ringer 112. Målet är åtta sekunder men tiderna i Västmanland ligger i genomsnitt på 13,1.
"Varje sekund kan vara livsavgörande", säger Helena Söderblom på SOS Alarm.

Annons

Ambulansutryckning

Siffror från SOS Alarm visar att svarstiderna för att ta emot nödsamtal ökar. Förra året var svarstiden 11,9 sekunder i Västmanland. Hittills i år har de ökat till 13,1 sekunder.

Helena Söderblom är presschef på statligt ägda SOS Alarm. Hon säger att man ser allvarligt på utvecklingen.

- När det handlar om till exempel ett hjärtstopp så kan varje sekund vara livsavgörande, säger hon.

Anslaget från staten för grunduppdraget, det vill säga att ta emot nödsamtal via 112, är på 178 miljoner per år. Helena Söderblom är säger att SOS Alarm redan måste ta drygt 60 miljoner årligen från annan verksamhet för att klara uppdraget med de svarstider som råder i dag. Men ska det bli bättre krävs det ännu mer pengar.

I nuläget har SOS Alarm 500 operatörer och bedömningen är att för att kunna närma sig målet på åtta sekunder igen så krävs minst 100 operatörer till. Dessutom kostar det cirka en halv miljon att utbilda en larmoperatör. I år har de gemensamt tagit emot 1 574 samtal per vecka från Västmanland.

SOS Alarm har nyligen gjort en omorganisation så att samtal numera tas emot nationellt och sedan omdirigeras till lokala larmcentraler. Om alla lokala operatörer är upptagna skickas samtalet vidare till någon som är ledig i en annan region.

- Det har förbättrat svarstiderna, men nu ser vi att de går upp igen. Vi har vidtagit de åtgärder vi kan och nu behöver vi helt enkelt fler operatörer, säger Helena Söderblom.

Hon säger också att de ökande svarstiderna beror på flera faktorer. Bland annat att befolkningen ökar och att de flesta personer nu har tillgång till en mobiltelefon. I processen kring ett larma har också kraven om dokumentation utökats vilket tar tid och behovet av flerspråkighet hos larmoperatörer har växt.

Att samtalen nu tas emot nationellt har också sina baksidor. Sveriges Radios Kaliber avslöjade nyligen i en granskning att systemet kan leda till missförstånd och förlängda alarmeringstider om den nödställde hamnar hos en larmoperatör med dålig lokalkännedom. Alarmeringstiden är tiden det tar fram till att hjälp skickas, vilket alltså inte är det samma som svarstiden.

Ola Kasimir är brandmästare på räddningstjänsten i Västerås. Han säger att det förstås uppstår missförstånd ibland, men att han inte känner till några större missar som kommer av SOS Alarms nya sätt att dirigera inkommande samtal. Han har däremot märkt att alarmeringstider har blivit längre sedan SOS Alarm gjorde om i organisationen, även om han inte har några exakta siffror på hur mycket längre.

- Nu ligger vår SOS-central i Örebro, förut hade vi den i samma hus så det är klart att det blir en försämring, säger Ola Kasimir.

Helena Söderblom säger att SOS Alarm jobbar med problemet och att de redan har fått ner det nationella snittet från 140 sekunder till 128. Måltiden för alarmeringstider är 120 sekunder.

VLT har sökt inrikesminister Anders Ygeman vid upprepade tillfällen, men utan framgång. Hans pressekreterare meddelar att regeringen avsatt ytterligare 45 miljoner kronor till SOS Alarms grunduppdrag i budgeten för 2017.

Ändå är de 13 sekunderna bättre än i många andra delar av landet där tiden kan vara över 15 sekunder. Nationellt har man heller inte klarat åtta sekunder som genomsnittstid sedan 2012. Situationen för ökande svarstider i hela riket lyftes också av Maria Khorsand, SOS Alarms vd, och Claes Eliasson, verksamhetschef Alarmering och beredskap på SOS Alarm, i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 4 oktober.

Mer läsning

Annons